MormorsGosse

En vecka har gott.En medlem i vår kvinnoklubb här gått hädan. Inga trevliga besked. Först en strok, sen fler. Har de börjat så.... Men att ligga som ett kolli är inget man önskar.Nu har vi kommit upp i den åldern då kretsen av vänner och bekanta minskar.Osökt börjar man tänka "när är det min tur?" Förhoppningsvis några år till att leva. Fast min ena syster dog i fjor sommras. 73 år gammal. I dag är det ingen ålder. Syster min, var sjukare än jag visste om. Även om vi hade tappat kontakten de sista åren, men om ifall,- möjligheten fanns ju att kunna träffas.... Låt aldrig solen gå ner över osämja,aldrig. En mycket bra regel. Livet är för kort för att skiljas som ovänner. Men man saknar inte kon förren båset är tomt,-då är det för sent!! När man är ung kan man inte tänka så. Man är en obotlig optimist! Oh, vad jag saknar ungdomsåren. Om man kunde få,bara lite,av den optimist och framtidstro,man hade när man var ung. Nu tänker man alldeles för mycket. En läkare sade till mig vid ett återbesök efter en operation,jag var bekymrad och sade " jag tänkte att".. Då klappade han mig på axeln "Du skall inte tänka så mycket"! Vad rätt han hade.Fast reträtten får man tänka på!!!!